I en värld där rättvisa och moral ofta sätts på prov, är det ibland svårt att förstå hur vissa kan rättfärdiga handlingar som uppenbart strider mot de grundläggande mänskliga värderingarna. En sådan paradox är idén om att begå brott med heder – ett begrepp som kan verka som en självmotsägelse. Hur kan någon begå en kriminell handling och samtidigt bibehålla sitt ”hedervärda” anseende?
När Sveriges statsminister, Ulf Kristersson, talar om att ”krigförande parter har ett ansvar att skydda civila”, samtidigt som han undviker att ge ett klart ställningstagande om Israels handlingar, reflekteras en välkänd politisk strategi. Detta är inte unikt för Sverige, utan är en del av en bredare västerländsk politik där kritik mot övergrepp ofta mildras av politiska och ekonomiska hänsyn.
Att begå brott med heder är ett koncept som på ytan verkar omöjligt, men i praktiken ser vi gång på gång hur denna dubbelmoral accepteras på den internationella scenen. Lagar och konventioner som borde skydda de mest utsatta kan manipuleras eller ignoreras när det handlar om maktens intressen.
I den internationella debatten kring konflikten i Gaza verkar det som att normerna för rätt och fel suddas ut. Attacker mot sjukhus – platser som ska symbolisera liv och trygghet – rättfärdigas med vaga anklagelser om ”militära syften”. FN:s rapporter visar att Israel har attackerat sjukhus upprepade gånger, vilket enligt folkrätten utgör krigsbrott.

Ändå hör vi från västerländska ledare som Sveriges statsminister, Ulf Kristersson, försiktiga uttalanden om ”varsamhet för civila” utan att ge en klar fördömelse. Denna dubbelmoral, där attacker på civila mål mildras av politiska hänsyn, skapar en farlig normalisering av det otänkbara.

Om det är acceptabelt att bomba sjukhus och rättfärdiga det som självförsvar; när förlorade vi då vår känsla för mänsklig värdighet? Det är inte hedersamt att begå brott, oavsett hur det motiveras. Det är dags att stå upp för de grundläggande mänskliga värderingarna och sluta blunda för övergreppen.
Alaa Alawwad