Svenska medier åtnjuter en av världens starkaste yttrande- och tryckfriheter. Denna frihet är en hörnsten i demokratin men den innebär också ett stort ansvar. När en tidning väljer att publicera namn och bilder på privatpersoner och samtidigt koppla dem till terror utan domstolsbeslut skapas ett allvarligt problem både juridiskt och etiskt.

I en nyligen publicerad video från Expressen visas identifierbara personer med namn och bild samtidigt som texten påstår att de förespråkar terror. Detta är inte en neutral nyhetsrapportering. Det är ett direkt utpekande som riskerar att klassas som grovt förtal enligt svensk lag.

Konsekvenserna för de utpekade kan bli enorma. Att bli beskriven som terrorist i offentligheten innebär inte bara en allvarlig skada på heder och anseende utan kan också leda till social isolering hot och till och med våld. Det handlar inte längre om journalistik som granskar makten utan om journalistik som aktivt skadar enskilda individer.

Detta väcker en större fråga: vilken roll ska medier spela i ett demokratiskt samhälle? Yttrandefrihet innebär inte rätten att ostraffat sprida falska eller obekräftade anklagelser. Tvärtom bygger en fri press på tillit trovärdighet och respekt för individens rättigheter.

När en tidning bryter mot dessa principer riskerar den inte bara rättsliga följder utan undergräver också hela journalistikens trovärdighet. Om människor inte längre kan lita på att medier rapporterar sakligt och rättvist förlorar pressen sin demokratiska legitimitet.

Att associera människor med terrorism utan rättslig grund är därför inte bara en personlig tragedi för de drabbade utan det är ett hot mot själva demokratin.