Efter att Trump underkastade sig Israels krav på att slå mot Irans kärnanläggningar träder Israels minister för kulturarv fram med ett officiellt uttalande som tydligt avslöjar Israels verkliga politik och ambitioner.

Ministern säger rakt ut att Israel nu ”sätter den moraliska världsdagsordningen” och att världen i dag ”anpassar sig efter de judiska värderingarna”. Han ser angreppet på Iran som början på en ny världsordning där Israel inte längre följer västvärldens moral utan formar en egen ”judisk moralisk agenda” och tvingar världen att följa den.

Detta uttalande är inte bara ideologiskt farligt. Det är ett öppet uttryck för religiöst nationalistisk dominans. Att rättfärdiga preventivt våld, krig och mord i namn av en ”gudomlig mission” är exakt det som världssamfundet historiskt har fördömt när det kommer från andra aktörer. Men när det kommer från Israel möts det ofta med tystnad.

Samtidigt är det ironiskt och skrämmande att politiker i Sverige, inklusive ledande röster i riksdagen, attackerade Lorena Delgado Varas för ett inlägg där hon delade uppfattningen att Israel styr USA:s politik. Hon stämplades som antisemit för att ha antytt en obalans i maktförhållandet.

Men vad ska dessa politiker säga nu när en israelisk minister själv, i direktsändning, säger att Israel leder världen utifrån en judisk agenda? Är det också antisemitism att upprepa hans ord? Eller får bara israeler själva bekräfta det som andra inte ens får diskutera?

Det här uttalandet stärker de teorier som i vanliga fall kallas för ”antisemitiska konspirationsteorier”. När en israelisk minister gör det är det officiell politik.

Det är detta hyckleri som river sönder det offentliga samtalet. Rädslan för att bli stämplad som antisemit gör att många inte vågar kritisera verklig maktmissbruk. Men när förtrycket kommer från en statlig aktör, och dessutom rättfärdigas i religiösa och koloniala termer, då måste tystnaden få råda.

Alaa Alawwad