Jimmie Åkesson, den ångerfulle, att du ber om ursäkt för ditt partis antisemitiska historia innebär inte att låta det palestinska folket betala er nazismens pris.
Av Alaa Alawwad
Under årets Almedalsvecka bad Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson om ursäkt för partiets nazistiska och antisemitiska förflutna. Han erkände att det funnits en tid då hans parti uppfattades som ett hot, och riktade sin ursäkt till Sveriges judar. Hittills kan det ses som ett välkommet, om än försenat, steg mot moralisk självreflektion.
Men Åkesson stannade inte där. I samma andetag positionerade han sitt parti som en ovillkorlig försvarare av Israel, med stöd för dess militära attacker och övergrepp i namn av “självförsvar”. Han prisade angrepp mot Gaza, och gjorde klart att hans partis framtida legitimitet ska knytas till en blind lojalitet mot staten Israel, oavsett dess brott mot internationell rätt.
Frågan blir då:
Räcker det med en ursäkt om den används som språngbräda för att överföra en historisk skuld till en oskyldig tredje part?
Är det palestinska folket nu förväntat att betala priset för nazism, bara för att ni vill tvätta ert förflutna med Israels flagga?
Ett verkligt ansvarstagande kräver att man bryter med förtryck, inte att man byter plats på offren.
Att stödja en ockupationsmakt som i över 75 år fördrivit, fängslat, bombat och diskriminerat ett helt folk, är inte ett uttryck för moralisk utveckling, det är ett bevis på att skulden inte hanterats, bara flyttats.
Palestinierna hade ingen roll i Förintelsen. De byggde inga läger, skrev inga raslagar, och drev inga judar från sina hem. Ändå har de fått sina egna hem stulna, sina liv krossade och sin existens förnekad, ofta med Förintelsen som retoriskt försvar. Det är inte bara orättvist. Det är omoraliskt.
Att Åkesson och hans parti nu söker frälsning genom att omfamna Israel utan att erkänna dess övergrepp visar att deras ursäkt inte handlar om principer, utan om positionering.
SD byter bara skepnad. Från öppen antisemitism till islamofobi. Från nazistnostalgi till stöd för etnisk rensning.
Från att hata judar till att blint stödja en stat som förtrycker ett annat folk.
Det är inte ett uppvaknande. Det är en förflyttning av skulden.
Och palestinierna ska inte, och kommer inte, betala det priset.
